Fördjupning - USA:s rymdfärder - Astronautgrupp 2

Här återfinns en beskrivning av NASA:s Astronautgrupp 2.

Astronautgrupp 2

Nio astronauter antogs i Astronautgrupp 2, och dessa utgjorde kärnan i Gemini-programmet liksom i de tidiga Apollo-färderna. På bilden syns de nio astronauterna i Astronautgrupp 2. Stående från vänster ser vi Elliott See, Jim McDivitt, Jim Lovell, Ed White och Tom Stafford. Knästående från vänster ser vi Pete Conrad, Frank Borman, Neil Armstrong och John Young.

Jag listar nedan astronauterna i den ordning de flög första gången i rymden, alternativt skulle ha flugit.

John Young

Young var en av två astronauter (den andre var Jim Lovell) ur Astronautgrupp 2 som, trots att de genomfört två Gemini-färder varav en som befälhavare, inte blev utsedda som befälhavare på sin första Apollo-färd. För Youngs del blev han utsedd som kommandmodulspilot på Apollo 10.

Kommandomodulspiloter tidigt i Apollo-programmet kunde få erbjudande om att bli befälhavare för en senare färd, normalt sex färder senare. Detta fick Young, så han landade på månen som befälhavare för Apollo 16, och han blev därmed den nionde människan att gå på månen. I och med Apollo 16 så blev Young en av endast tre astronauter att två gånger ha flugit en färd till månen (de andra två var Jim Lovell och Gene Cernan).

Young var den ende ur Astronautgrupp 2 som fortfarande var aktiv astronaut då rymdfärjornas färder påbörjades. Young var befälhavare för den allra första rymdfärden med en rymdfärja, STS-1, och dessutom var han befälhavare för STS-9. I och med dessa två färder blev Young både den första astronaut att flyga fem gånger i rymden, och den första att flyga sex gånger i rymden.

Jim McDivitt

Ed White

Ed White omkom i den tragiska Apollo 1-branden då alla tre Apollo-1-astronauterna omkom vid en övning.

Pete Conrad

I Apollo-programmet blev Conrad utsedd som befälhavare för Apollo 12, och blev därmed den tredje människan att gå på månen.

Conrad flög en fjärde och sista gång i rymden när han vistades fyra veckor på Skylab som befälhavare för färden Skylab 2.

Tom Stafford

Stafford blev i Apollo-programmet utsedd som befälhavare för Apollo 10, "generalrepetitionen" för månlandningen. Som en hedersbetygelse fick Stafford som sista rymdfärd befälet över Apollo-Sojuz-färden, då NASA ville visa upp en av sina mest erfarna astronauter som befälhavare.

Frank Borman

Borman flyttades därefter över till Apollo-programmet, där han blev utsedd som befälhavare över den första bemannade färden med en Saturn V-raket. Efter diverse turer kom färden att kallas Apollo 8, och bli en månfärd utan månlandare.

Bormans karriär som astronaut liknade Jim McDivitts. Båda gjorde sin första rymdfärd som befälhavare över en Gemini-färd med bara oerfarna astronauter. Båda flyttades sedan tidigt till Apollo-programmet för att få befäl över en färd som skulle testa en specifik komponent (månlandaren respektive Saturn V-raketen). Ingen av dem gjorde därefter någon mer rymdfärd.

Jim Lovell

Eftersom Lovell genomförde den sista Gemini-färden, kom han att bli en av de sista ur Astronautgrupp 2 som tilldelades ett uppdrag i en Apollo-färd. Liksom Young blev Lovell inte befälhavare på sin första färd med Apollo, trots att han genomfört två Gemini-färder och varit befälhavare på en av dem. Lovell blev kommandomodulspilot i Neil Armstrongs besättning, och denna besättning var backup för Frank Bormans besättning (de som sedan flög Apollo 8).

Kommandomodulspilot i Bormans besättning var Mike Collins. Innan Apollo 8-färden genomfördes var Collins tvungen att genomgå en ryggoperation, och Lovell fick ersätta honom på Apollo 8. Genom två tillfälligheter (bytet av Gemini-befäl och Collins ryggoperation) kom Lovell då att flyga på Apollo 8 tillsammans med Borman, ett par som redan tillbringat 14 dygn i rymden tillsammans på Gemini VII.

Slumpens skördar var långt ifrån slut för Lovell. Tidiga kommandmodulspiloter kunde som nämnts få erbjudande om att bli befälhavare på en senare färd, och Lovell fick nu erbjudande om att bli befälhavare för Apollo 14. Som nämnts på sidan om Astronautgrupp 1, så blev Alan Shepard befälhavare för Apollo 13, men han var så ringrostig att NASA:s chefer beslutade att kasta om besättningarna för Apollo 13 och Apollo 14 för att ge Shepard mer tid att träna för rymdfärden. Lovell blev alltså plötsligt befälhavare för Apollo 13. Lovell blev därmed den första astronauten som flög fyra gånger i rymden.

Färden med Apollo 13 slutade nästan i katastrof, och det var en stor framgång att överhuvudtaget få besättningen åter till jorden levande. Lovell är därför unik för att han har flugit till månen två gånger, men aldrig landat på den. Många ändringar i planerna för Lovell gjorde att han till slut hamnade i denna position. Med lite mer tur på sin sida hade Lovell varit en av de tolv astronauter som landstigit på månen.

Neil Armstrong

När det sedan blev dags att ge astronauterna uppdrag i de tidiga Apollo-färderna, så blev Armstrong förbigången. De fyra första uppdragen som befälhavare eller backup-befälhavare i Apollo-programmet gick till befälhavarna för Gemini 3, IV, VI och VII i den ordningen. När det sedan behövdes ytterligare besättningar gick uppdragen (som befälhavare eller i Youngs fall som kommanomodulspilot) till befälhavarna för Gemini IX, X och XI. Trots att Armstrong varit befälhavare för Gemini VIII så fick han inget uppdrag i de sex första Apollo-besättningarna. Jag kan bara tolka det som att NASA:s chefer inte ansåg att Armstrong var en "bra" astronaut.

Det var flera tillfälligheter som gjorde att Neil Armstrong blev den första människan att sätta sin fot på månen. Apollo 1-branden gjorde att Armstrong behövdes i en ny backup-besättning. När månlandaren blev försenad och man bytte plats på besättningarna för Apollo 8 och Apollo 9, så bytte man även backup-besättningarna. Hade detta inte skett hade Armstrong sannolikt blivit befälhavare för Apollo 12. Jag har skrivit en separat sida om Neil Armstrongs väg till att bli den förste som satte sin fot på månen.

Elliott See

Epoken som Astronautgrupp 2 var verksam under

Den förste i Astronautgrupp 2 som flög i rymden var John Young som pilot på Gemini 3 i mars 1965. Den siste i Astronautgrupp 2 som flög i rymden var även det John Young, som befälhavare för STS-9 i december 1983. Tiden mellan den första och sista färden för någon ur Astronautgrupp 2 var nästan 19 år.

Här är en länk vidare till sidan om Astronautgrupp 3.

Här är en länk tillbaka till sidan om astronauter.

Här är en länk tillbaka till fördjupningssidan om rymden.

//MatsB   v 1.0 2020-10-03