Fördjupning - USA:s rymdfärder - Apollo 10




Här återfinns en fördjupning om den bemannade rymdfärden med Apollo 10.

Apollo 10
Apollo 10 var "generalrepetitionen" inför månlandningen. Man genomförde den första resan med månlandare till månen, och flög månlandaren som om man skulle landa på månen, varefter man återvände till kommandomodulen som om man hade varit på månen. Befälhavare på Apollo 10 var Tom Stafford, kommandomodulspilot var John Young, och månlandarpilot var Gene Cernan.

När det gällde att döpa farkosterna så valde astronauterna att hylla Charles M. Schulz (mannen som gjorde den tecknade serien "Snobben"). Schulz var rymdentusiast, och bidrog gratis med teckningar av Snobben till NASA:s material. Därför döpte astronauterna månlandaren till "Snoopy" (Snobben) och kommandomodulen till "Charlie Brown" (Lille Karl).

Under tiden före Apollo 10 hade man diskuterat ifall det var nödvändigt med en generalrepetition, eller om man skulle låta Apollo 10 genomföra den faktiska månlandningen. Eftersom Apollo 10-färden skedde i maj 1969, ansåg man sig ha tid att vänta med månlandningen till Apollo 11, och ändå få en andra chans med Apollo 12 före nyår om Apollo 11 misslyckades att landa. Min gissning är att om ytterligare förseningar hade gjort att Apollo 10-färden hade skett på hösten, så skulle man ha försökt sig på en landning redan med Apollo 10.

Man gjorde som sagt allt som en månlandning skulle innehålla utom att landa. Efter att ha flugit månlandaren en bit ner mot månen så genomförde man den operation som man gjorde även under Apollo 9, att man startade motorn i månlandarens överdel för att simulera ett avbrutet landningsförsök. Därefter skedde en återresa mot kommandomodulen. För att göra denna återresa så lik en verklig återresa som möjligt, var månlandarens överdel inte fulltankad, utan endast tankad med så mycket bränsle som skulle varit kvar kvar om man hade lyft från månytan till aktuell höjd.

Stafford och Cernan har i efterhand påstått att denna bränslebrist även berodde på att NASA inte litade på att Stafford och Cernan i annat fall faktiskt inte kunde ha försökt sig på att landa på månen! Det är en kittlande tanke, men troligen var även andra system i månlandaren inte kompletta för en verklig landning.

Man råkade ut för en obehaglig farlighet i samband med det simulerade avbrottet av landningen. På ett eller annat sätt hade omkopplaren för månlandarens navigeringssystem ställts i fel läge, så i samband med att man delade på nederdel och överdel av månlandaren, försökte månlandaren automatiskt navigera mot kommandomodulen, vilket tog astronauterna med överraskning. Efter febrilt manuellt navigerande, och något svärande, så lyckades de att få kontroll över månlandaren igen.

I övrigt var Apollo 10 den framgång NASA behövde för att med tillförsikt kunna säga att Apollo 11 var rymdfärden då man tänkte landa på månen.

 

Här är en länk vidare till Apollo 11.

Här är en länk tillbaka till fördjupningssidan om Apollo.

Här är en länk tillbaka till fördjupningssidan om rymden.

//MatsB   v 1.0 2020-10-04


   Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är intresserad av.
Google
 
       Besök även vår systerwebplats www.bergrum.se!

matsb@kalla-kriget.se © 2007-2021 • Allt innehåll upphovsrättsskyddat enligt lag.

kalla-kriget.se