Fördjupning - USA:s rymdfärder - Pogo-oscillationer




Här beskriver jag pogo-oscillationer, våldsamma vibrationer i raketer som kan få förödande följder.

Pogo-oscillationer
Pogo-oscillationer är oscillationer, d.v.s. vibrationer eller kraftiga skakningar i en rymdrakets längdriktning. Pogo-oscillationerna kommer sig av att raketkroppen kommer i resonans med variationer i motorernas dragkraft.

Benämningen pogo-oscillationer kommer från leksaken hoppstylta, vilken på engelska kallas "pogo stick". En hoppstylta är en lång käpp med fotstöd, i botten sitter en kraftig fjäder. Fjädern gör att man när man står på hoppstyltan kan hoppa eller studsa fram genom att fjädern trycks ihop när man landar och därefter skjuter iväg hoppstyltan upp i luften igen. Detta studsande liknar de oscillationer som raketer kan utsättas för, och därför uppkom benämningen "pogo-oscillationer".

Hur uppstår pogo-oscillationer?
Upphovet är som nämnts resonanser i raketkroppen som gör att kraftiga vibrationer uppstår när hela raketkroppen kommer i självsvängning. Det är regelbundna variationer i dragkraften hos raketens motor(er) som fortplantas i raketkroppen, och om frekvensen på variationerna stämmer med resonansfrekvensen hos raketen, så kan pogo-oscillationer uppstå.

Det farliga är när det sker en förstärkande återkoppling från raketens rörelser till motorns dragkraft. Detta sker ofta genom att tryck och flöde i bränsleledningar påverkas av oscillationerna.

Om och när en sådan förstärkande återkoppling uppstår, så kan vibrationerna bli så kraftiga att hela raketen skakar sönder.

Varför är problemet så svårt?
Byggnadskonstruktörer och andra som arbetar med vibrationer i stora konstruktioner har sedan gammalt känt till problemet med resonansfrekvenser och har också känt till att lösningen är att man ser till att olika delar av en konstruktion har olika resonansfrekvenser så att inte man råkar ut för farliga självsvängningar. Problemet borde gå att lösa?

Ja, men problemet blir svårare i en raket än i statiska konstruktioner på marken. Resonansfrekvensen i en raketkropp beror bland annat på massan ("vikten") av raketkroppen. En stor raket består till största delen av bränsle av vilket en stor del bränns upp i början av färden. Ett stort exempel är Saturn V-raketen, där raketen förlorade 70 procent av sin massa under de första 2,5 minuterna när första stegets bränsle konsumerades.

Detta gör att resonansfrekvensen hos raketkroppen ändras under färden, allteftersom bränslet konsumeras. Det blir alltså svårare att undvika att det inte någon gång under färden kan uppstå resonanser.

Exempel på raketer som drabbats av pogo-oscillationer
Pogo-oscillationer drabbade många tidiga raketer, även om de mest kända exemplen finns bland de största raketerna.

En "liten" raket som hade stora problem med pogo-oscillationer var Titan II när den skulle användas som bärraket i Gemini-programmet. Amerikanska flygvapnet hade godkänt Titan II som bärraket för kärnvapen, och då satt en gräns för hur mycket pogo-oscillationer man kunde tolerera. Titan II klarade dessa krav men inte med stora marginaler.

NASA skulle sedan ha en modifierad Titan II för bemannade uppskjutningar, denna variant kallades Titan-GLV, där GLV stod för "Gemini Launch Vehicle". Gränsen för vilka pogo-oscillationer som tolererades var då betydligt snävare, omkring en tredjedel av vad flygvapnet tolererade för att skjuta upp kärnvapen.

Tillverkaren och NASA fick stora problem med att få bukt med pogo-oscillationerna för Titan-GLV. Man gjorde ett antal provuppskjutningar där man testade olika sätt att dämpa oscillationerna. Det som var bra med detta var att man kom att förstå problemet lite bättre, vilket var bra när man senare fick problem med de stora raketerna.

Saturn V-raketen hade problem med pogo-oscillationer. Båda de första stegen hade en tendens att skapa pogo-oscillationer.

Som nämns på sidan om Apollo 6 så drabbades första steget i Apollo 6 av så svåra pogo-oscillationer att saker i både det andra och det tredje steget skakade sönder.

Apollo 13 drabbades av pogo-oscillationer i andra steget, vilket gjorde att mittenmotorn i andra steget stängdes ner två minuter i förtid.

Båda dessa steg hade likadana svagheter i konstruktionen, vilka bidrog till problemet. Båda stegen hade fem motorer som satt i form av ett kors med en motor i mitten. Mittenmotorn var monterad i centrum på ett kryss av balkar, och den satt därmed mer elastiskt monterad än sidomotorerna, vilka satt stabilare monterade intill stegets sidovägg.

Båda stegens mittmotorer hade alltså en tendens att oscillera i längsled, vilket påverkade bränsletillförseln. Om frekvensen för dessa oscillationer matchade resonansfrekvensen hos flygkroppen, så var pogo-oscillationen ett faktum.

En annan stor raket som led av problem med pogo-oscillationer var den sovjetiska N-1-raketen, den stora raket som skulle bära sovjetiska kosmonauter till månen. Den första uppskjutningen av en N-1-raket misslyckades på grund av pogo-oscillationer.

Vad kan man göra för att minska risken?
Som nämnts varierar raketens resonansfrekvens med tiden, så det är svårt att hitta frekvenser som är "säkra". I såväl Titan-GLV-fallet som Saturn V-fallet angrep man istället problemet genom att stabilisera bränsletillförseln till motorerna. Ju mindre variationer det finns i motorernas dragkraft, och ju mindre som eventuella oscillationer kan påverka variationen i dragkraften, desto mindre risk är det att raketen råkar i våldsam självsvängning.

Man gjorde även punktåtgärder för att hantera kända problem. I Saturn V-raketen stängde man ner mittenmotorn både i det första och det andra steget tidigare än övriga motorer i respektive steg. För det första steget var huvudorsaken att begränsa första stegets dragkraft, men för det andra steget var huvudorsaken just att undvika de pogo-oscillationer som man visste kunde uppstå mot slutet av stegets brinntid.

 

Här är en länk tillbaka till fördjupningssidan om rymden.

//MatsB   v 1.0 2020-10-04


   Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är intresserad av.
Google
 
       Besök även vår systerwebplats www.bergrum.se!

matsb@kalla-kriget.se © 2007-2021 • Allt innehåll upphovsrättsskyddat enligt lag.

kalla-kriget.se