Fördjupning - USA:s rymdfärder - Apollo - Numrering

Här återfinns beskrivningar av numrering och benämningar under Apollo-programmet.

Numrering och benämning av raketer, farkoster, farkostsystem och rymdfärder

Benämningar av bärraketer

När Saturn IB började byggas insåg man att man skulle behöva särskilja numreringen för Saturn IB dels från den för Saturn I, men även från den för Saturn V. Eftersom alla raketerna hörde till samma familj, så användes samma bokstavsbeteckning, "SA", för dem alla. För att skilja dem åt användes olika nummerserier: Saturn IB fick nummer med start på 201, och Saturn V fick nummer med start på 501. De nio uppskjutna Saturn IB hade benämningarna SA-201 t.o.m. SA-208 plus SA-210 (SA-209 sköts aldrig upp), och de tretton uppskjutna Saturn V hade benämningarna SA-501 t.o.m. SA-513.

Benämningar av Apollofarkoster

Beträffande kommando- och servicemodulerna så hade farkosterna i första versionen (Block I) nummer startande på CSM-001, och i Block II hade den första produktionsfarkosten nummer CSM-101.

De enda avvikelserna från att kommando- och servicemodul under en färd hade samma serienummer är för de sista obemannade Block I-färderna. Efter Apollo 1-olyckan (där CSM-012 drabbades av branden), så demonterade man kommandomodul CM-014 under haveriutredningen. Servicemodul SM-017 förstördes i en explosion under en testning.

Apollo 4 flög med CM-017 och SM-020. Apollo 6 flög med CM-020 och SM-014. Varför man inte istället gjorde en färd med CM-017 ihop med SM-014, vet jag inte.

Uppdatering: Nu vet jag mer! I NASA Press Release 66-86A förklaras att CSM-017 var tänkt för AS-501 (den färd som kom att kallas Apollo 4). SM-017-explosionen skedde 1966, och när man därefter ställde in AS-205, en aldrig genomförd repetition av AS-204 som skulle skett med CSM-020, så blev CM-020 och SM-020 "över". Man beslöt då att flyga Apollo 4 med CM-017 och SM-020. (En gissning varför man inte tog hela CSM-020 är att CM-017 kanske redan hade börjat modifieras/instrumenteras för en obemannad färd.)

Då hade man fortfarande CM-020 "över", och när sedan efter Apollo 1-olyckan CM-014 demonterades av haveriutredningen så kunde Apollo 6 flyga med CM-020 och SM-014.

Månlandarna hade en betydligt enklare numrering, produktionsfarkosterna var numrerade från LM-1 och uppåt. Att månlandarna från och med LM-10 (den som flög med Apollo 15) var kraftigt modifierade (Extended Lunar Module, ELM), påverkade inte numreringen.

Benämningar av farkostsystem och rymdfärder

För Saturn I-färderna användes för de fem första färderna (vilka saknade Apollo-farkoster) samma benämning som på bärraketen, så dessa färder kallades SA-1 t.o.m. SA-5. De fem sista Saturn I-färderna bar prototyper till Apollo-farkoster. Dessa färder benämndes med bokstäverna "AS" för "Apollo-Saturn", plus ett ordningsnummer som började med nummer 101. De fem färderna kallades alltså AS-101 t.o.m. AS-105.

Saturn IB-färderna benämndes från början "AS" plus ett nummer som var detsamma som numret på bärraketen. Den första färden med Saturn IB benämndes alltså AS-201, eftersom den flögs med bärraketen SA-201.

I samband med att de första bemannade Apollo-färderna närmade sig, så började media att kalla färderna för "Apollo" plus ett ordningsnummer, sannolikt för att göra det enklare för allmänheten att följa med i vilken färd man talade om. Den första planerade bemannade färden kallades tidigt även i media för AS-204 eftersom den skulle flygas med Saturn IB-raketen SA-204. En tid innan den planerade uppskjutningen började man i media kalla färden Apollo 1. I interna NASA-dokument fortsatte dock kombinationen av bärraket och Apollo-farkost att kallas AS-204.

Som en gissning varför man valde att inför allmänheten använda "Apollo" plus ett ordningsnummer kan nämnas att i december 1966 hette de tre planerade första bemannade färderna officiellt AS-204, AS-205/208 respektive AS-503. Det är inte lätt för en utomstående att förstå att rymdfärderna med dessa beteckningar är rymdfärd 1, 2 respektive 3 med en bemannad Apollo-kapsel.

NASA själva vacklade i frågan. I juni 1966 fick Grissom och hans besättning OK på att skriva "Apollo 1" på det officiella emblemet för den planerade första bemannade färden, men så sent som i januari 1967 (bara en månad innan den planerade färden med Apollo 1) stoppade en av NASA:s chefer spridningen av emblemet med hänvisning till att "Apollo 1" sannolikt inte skulle bli det officiella namnet på färden (Low to Donald K. Slayton, "Apollo 204 patch" 20 Jan. 1967). Som antyds av titeln på det refererade meddelandet så var ett alternativ att kalla AS-204-färden för "Apollo 204".

Som nämnts på sidan om Apollo gav NASA efter Apollo 1-branden det officiella namnet "Apollo 1" till den aldrig flugna färden, och tillkännagav att nästa obemannade färd officiellt skulle kallas "Apollo 4". Vid detta tillfälle, våren 1967, övergick NASA alltså även officiellt till att namnge färderna "Apollo" plus ett nummer. Man ändrade också principen; den tidigare numreringen hade bara använt "Apollo"-benämningen för planerade bemannade färder, men nu använde man Apollo-benämningen även för obemannade färder.

Även om "Apollo" blev den officiella benämningen på färderna, så användes även fortsättningsvis "AS"-benämningarna internt. Efterhand så kom de interna beteckningarna "AS" och "SA" ibland att blandas ihop, så att SA-benämningar ibland användes internt om hela systemet och inte bara om bärraketen. Eftersom numren alltid sammanföll är sammanblandningen inte viktig, när ett visst nummer används så vet man ändå vilken specifik bärraket eller farkostsystem som åsyftas.

Romerska siffror på Apollo-färderna?

Jag har skrivit en sida om generellt nummerkaos hos NASA.

Här är en länk tillbaka till fördjupningssidan om Apollo.

//MatsB   v 1.1 2020-09-24, v 1.0 2020-09-06