Kongokrisen




Här återfinns information om Kongokrisen och det kongolesiska inbördeskriget 1960-1965.

Kongo (Zaire, Kongo-Kinshasa)

Kongo var en belgisk koloni fram till 1960. Under 1950-talet gjorde belgarna upp en långsiktig plan (30 år) för Kongos självständighet, men historien (och kongoleserna) ville annorlunda.

Under slutet av 1950-talet blev MNC-partiet under Patrice Lumumba mycket populärt och hade stora valframgångar. MNC (Mouvement National Congolais) hade som viktigaste punkt på sitt program snabb självständighet. Som ett resultat kom förhandlingar fram till att Kongo skulle bli självständigt i juni 1960. MNC-partiet vann det första parlamentsvalet, och Lumumba blev premiärminister.

MNC var vänsterinriktat och mindre populärt i den på naturtillgångar (bl.a. koppar, uran och diamanter) rika provinsen Katanga. När MNC vann valen och Kongo blev självständigt, bröt sig Katanga genast (juli 1960) ur Kongo och förklarade sig i sin tur självständigt. Katangas uppror stöddes av belgisk militär.

Lumumba kallade på hjälp från FN. Trots FN-truppernas insatser fortsatte oroligheterna, och Lumumba kallade då på sovjetisk hjälp.

I september 1960 skar det sig mellan Lumumba och presidenten Kasa-Vubu. De förklarade varandra avsatta, vilket ingendera förmodligen hade konstitutionell möjlighet att göra. I mitten av september grep överste Mobutu makten i en statskupp. Mobutu stöddes av väst, medan Lumumba stöddes av öst.

Lumumba sattes i husarrest, bevakad av FN-trupper. Han flydde från denna och blev tillfångatagen av Mobutu-trogna trupper. Efter diverse förvecklingar hamnade Lumumba som fånge i Katanga där han avrättades av Katanga-trogna trupper.

I februari 1961 fick FN-trupperna rätt att bruka nödvändigt våld för att återställa ordningen i Kongo. Under våren 1961 pågick också förhandlingar för att lösa krisen. En överenskommelse om att återförena Kongo nåddes.

Dock visade det sig snart att Katanga inte alls tänkte infoga sig under centralt kongolesiskt styre. FN-styrkorna fick därför utökat mandat att befria Kongo från utländska legotrupper och utländska militära rådgivare. Det var under dessa strider som FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom när hans plan störtade i Kongo under mystiska omständigheter.

Svenska insatser i Kongo

Svenska FN-trupper gjorde betydande insatser i Kongo. På marken fanns en svensk FN-bataljon på plats från juli 1960 till maj 1964. I luften utgjorde svenska trupper huvuddelen av såväl det jaktförband som det transportförband som sattes upp av FN.

Slutet på striderna

Efter flera år av strider och förhandlingar var det Mobutu som 1965 blev president i Kongo. Mobutu förblev, med USA:s stöd, Kongos ledare under resten av kalla kriget.

//MatsB   v 1.0 2008-04-06


   Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är intresserad av.
Google
 
       Besök även vår systerwebplats www.bergrum.se!

matsb@kalla-kriget.se © 2009-2015 • Allt innehåll upphovsrättsskyddat enligt lag.

kalla-kriget.se