Rymdkapplöpningen - Bemannade färder




Här återfinns information om tidiga bemannade rymdfärder under rymdkapplöpningen under kalla kriget.

För en bakgrund till rymdkapplöpningen, se sidan om rymdkapplöpningens bakgrund. För information om tidiga uppskjutningar, se sidan om tidiga satelliter.

Bemannade rymdfärder

När såväl Sovjetunionen som USA behärskade konsten att få upp satelliter i omloppsbana, var nästa utmaning att skjuta ut en människa i rymden.

De nya delarna med bemannade rymdfärder, jämfört med satellituppskjutning, var dels att en tryckkabin krävdes (något som ryssarna haft redan i Sputnik 2), dels att man behövde få tillbaka rymdfararen till jorden på ett säkert sätt.

I augusti 1960 lyckades såväl USA som Sovjetunionen att få tillbaka en kapsel från omloppsbana till jorden. I USA:s fall handlade det om film från en spionsatellit som sändes tillbaka till jorden. I Sovjetunionens fall var det en tryckkabin med bland annat två hundar i som återvände välbehållen till jorden.

Sovjetunionen fortsatte med att skjuta upp hundar och andra mindre djur, USA experimenterade med apor.

Programmen för de bemannade rymdfärderna fick egna namn. I Sovjetunionen kallades programmet och rymdfarkosterna Vostok, i USA kallades programmet och farkosterna Mercury.

Jurij Gagarin

Den 12 april 1961 blev Jurij Gagarin första människan i rymden ombord på Vostok 1 som fullbordade ett varv i omloppsbana innan Gagarin välbehållen landade igen. Återigen hade Sovjetunionen hunnit först.

USA blev som vanligt tagna på sängen och drabbades av panik. Mitt under kalla kriget var detta att bli slagen av ryssarna gång på gång en väldig nesa.

USA hade två bärraketer för Mercury-kapseln, robotraketerna Redstone och Atlas. (Det fanns en tredje bärraket också, Little Joe, som användes för tester av sådana delar av Mercury-kapseln som inte krävde "riktiga" rymdfärder utan endast en kortare testbana.)

Redstone-raketen var inte tillräckligt kraftfull att placera en Mercury-kapsel i omloppsbana. Däremot var Redstone väl uttestad och tillförlitlig, Redstone var som nämnts på sidan om raketutvecklingen utvecklad av Wernher von Braun och en direkt vidareutveckling av den tyska V-2. På grund av tillförlitligheten användes Redstone för de första bemannade uppskjutningarna. Bilden till vänster visar uppskjutningen av Mercury 3 med en Redstone-raket.

Den 5 maj 1961 sköts Alan Shepard upp i en femton minuter lång parabelbana. Den 21 juli samma år sköts Virgil "Gus" Grissom upp i en liknande parabelbana. Sovjetunionens ledare Krustjev uttalade sig föraktfullt om amerikanernas "rymdskutt".

Det dröjde till 20 februari 1962 innan USA fick upp en astronaut i omloppsbana. John Glenn sköts upp med en Atlas-raket som bärraket, och cirklade tre varv runt jorden innan han landade. Innan dess hade Sovjetunionen i augusti 1961 haft en kosmonaut (Titov) i rymden i över ett dygn.

Sovjetunionen leder

Sovjetunionen var först med det mesta i rymdväg fram till andra halvan av 1960-talet. År 1959 var Sovjetunionen först med en rymdsond mot månen (Luna 1), först med en rymdsond som träffade månen (Luna 2), först med en rymdsond som tog bilder av månens baksida (Luna 3).

Vidare var Sovjetunionen först att sända sonder mot Venus (1961) och Mars (1962).

Månlandarprojekten

Redan den 25 maj 1961 utlovade president Kennedy att USA skulle landsätta en människa på månen innan 1960-talet var slut. Detta var ett riskfyllt uttalande i en situation när USA inte ens haft en astronaut i omloppsbana runt jorden.

Sovjetunionen tävlade aldrig officiellt mot USA:s månlandningsprojekt, men man arbetade ändå med planer för en månlandning som skulle ske tidigare än amerikanernas.

För mer information om månlandarprojekten, se sidan om månlandningar.

//MatsB   v 1.0 2008-02-26


   Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är intresserad av.
Google
 
       Besök även vår systerwebplats www.bergrum.se!

matsb@kalla-kriget.se © 2009-2015 • Allt innehåll upphovsrättsskyddat enligt lag.

kalla-kriget.se