USA




Här återfinns information om USA under kalla kriget.

USA

USA var under hela kalla kriget västvärldens ledande industrination och hade också västvärldens starkaste militärmakt. USA var den ledande nationen i NATO.

Bakgrund

Bakgrunden till USA:s ledande ställning finns långt tillbaka i tiden. Redan under 1800-talet etablerade USA sig som världens ledande industrination. De två världskrigen visade också att USA inte kunde ignorera vad som hände på östra halvklotet.

Under andra världskriget utvecklade USA en stark militärindustri och en avancerad vapenteknologisk forskning. Detta gjorde att USA gick in i kalla kriget som demokratiernas ledande nation inom försvarsområdet.

Politik

USA:s utrikespolitik präglas i stor utsträckning av presidenten. Låt oss därför titta på vilka presidenter USA hade under kalla kriget, och hur de påverkade politiken.

Franklin D. Roosevelt (1932-1945)

Franklin Roosevelt blev president redan 1932 ,och var den amerikanske president som stod bakom avtalen med Sovjetunionen om samarbetet under andra världskriget. Roosevelt dog i april 1945, d.v.s. innan kalla kriget officiellt hade börjat. Hans politik hade dock stor påverkan på utvecklingen av kalla kriget.

Roosevelt var imponerad av Sovjetunionens förmåga att stå emot Tysklands angrepp, och en kritik i efterhand har varit att Roosevelt inte insåg Stalins ambitioner att behålla makten över östra Europa efter kriget.

Harry S. Truman (1945-1952)

Harry Truman var Roosevelts vicepresident och fick ta över när Roosevelt avled i april 1945. Det var Truman som gav order om att använda det nyutvecklade atomvapnet för att få ett snabbt slut på kriget mot Japan.

Harry Truman hade inte samma beundrande syn på Sovjetunionen som Roosevelt, och under Trumans presidenttid skedde också den första stora konfrontationen mellan öst och väst, i Berlinblockaden åren 1948-1949.

Det var också Truman som involverade USA i Koreakriget.

Dwight D. Eisenhower (1952-1960)

Dwight Eisenhower ("Ike") hade varit de västallierades överbefälhavare under andra världskriget. USA har en lång tradition (ända sedan frihetskriget) att välja militära hjältar till presidenter, och "Ike" Eisenhower var inget undantag.

Eisenhower hade den stora fördelen att ha lett stora styrkor i krig. Han var därför en försiktig general (!) vad gällde amerikansk militär närvaro i främmande länder. Eisenhower valdes till president år 1952 på ett program att avsluta Koreakriget.

Under Eisenhowers tid blev USA dock inblandat i Vietnamkriget, ett krig som USA fick "ärva" av Frankrike. Under 1950-talet flyttade kommunismen fram sina positioner över världen, och Vietnam var ett viktigt land för kontrollen över Sydostasien.

John F. Kennedy (1960-1963)

John F. Kennedy blev vald på ett tydligt anti-kommunistiskt program. Kennedy hade som mål att stoppa kommunismens maktövertaganden, oavsett var i världen det skedde.

Kennedy ökade betydligt den amerikanska närvaron i Vietnam. Under Kennedys år som president utspelade sig dessutom den så kallade Kubakrisen, en av de allvarligaste kriserna under kalla kriget, och en av de händelser som var närmast att föra in världen i ett kärnvapenkrig mellan öst och väst.

Lyndon B. Johnson (1963-1968)

Lyndon Johnson var vicepresident under Kennedy, och övertog presidentämbetet när Kennedy mördats i november 1963. Johnson intensifierade kriget i Vietnam, och utökade den amerikanska närvaron kraftigt.

Richard M. Nixon (1968-1974)

Richard Nixon valdes till president år 1968 på ett program att avsluta Vietnamkriget. Mellan år 1968 och 1973 drog sig USA stegvis ut ur Vietnam.

Nixon inledde de så kallade SALT-samtalen (Strategic Arms Limitation Talks), vilka senare ledde fram till SALT I- och SALT II-avtalen om begränsningar och nedskärningar i supermakternas kärnvapenarsenaler.

Nixon var också den som inledde samtal med Kina i avsikt att normalisera förbindelserna mellan Kina och västvärlden.

Gerald R. Ford (1974-1976)

Gerald Ford blev president när Nixon tvingades avgå på grund av Watergateskandalen. Gerald Ford var i det mesta en parentes i historien. Ford fortsatte Nixons utrikespolitik, och blev i presidentvalet 1976 besegrad av Jimmy Carter.

James E. Carter (1976-1980)

Jimmy Carter var den förste president från det demokratiska partiet sedan Herbert Hoover (1928-1932) som inte startat eller intensifierat krig mellan USA och omvärlden.

Ända sedan andra världskriget hade demokraterna i USA varit "hökarna" och republikanerna "duvorna", de republikanska presidenterna Eisenhower och Nixon blev som nämnts ovan bägge valda på program att avsluta krig som deras demokratiska företrädare fört.

Jimmy Carter vände på detta genom att bli en demokratisk president med tydliga fredsambitioner. Genom Camp David-avtalen skapades fred mellan Israel och Egypten. Carter förhandlade också fram frigivningen av den gisslan som Iran tagit vid stormningen av USA:s ambassad i Teheran.

Ronald W. Reagan (1980-1988)

Ronald Reagan blev president i ett läge när det kalla kriget hade blivit frostigt igen. Sovjetunionen hade invaderat Afghanistan. Dessutom hade det nya islamska styret i Iran utsett USA till fiende nummer ett, så Reagan fick två problem på bordet.

För att fullborda den omsvängning mellan hökar och duvor som Jimmy Carter påbörjat, så var Ronald Reagan en hök i avseendet att han inte trodde på förhandlingar som en lösning på kalla kriget. Reagan talade offentligt om Sovjetunionen som "ondskans imperium", och det amerikanska stödet till gerillan i det sovjetockuperade Afghanistan var omfattande.

En av Reagans planer var att utnyttja västs teknologiska och ekonomiska övertag, och genom en högteknologisk kapprustning få Sovjetunionens ekonomi att kollapsa. En av Reagans viktigaste projekt var Strategic Defense Initiative (SDI), populärt kallat Stjärnornas krig. SDI var ett satellitbaserat försvar mot ballistiska missiler. Hade SDI blivit verklighet, hade väst haft en effektiv skyddssköld mot östs kärnvapen.

När Gorbatjov tagit över makten i Sovjetunionen, gjorde Reagan ett av sina mer kända utspel när han vid ett tal år 1987 vid Brandenburger Tor uppmanade Gorbatjov "Mr. Gorbachev, tear down this wall!".

George H. W. Bush (1988-1992)

George Bush (Sr) hade varit Reagans vicepresident och valdes till hans efterträdare. Liksom Ford efter Nixon hamnade Bush utrikespolitiskt i skuggan av sin företrädare Reagan. Det var Reagans politik som fullbordade den ekonomiska kollapsen i Östeuropas och Sovjetunionens kommunistdiktaturer. Bush hade mycket lite annat att göra än att titta på när kommunismen bröt samman.

År 1991 skrev George Bush under ett avtal med Sovjetunionens arvtagare Ryssland om strategiskt partnerskap. Det kalla kriget var över.

//MatsB   v 1.1 2009-07-25


   Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är intresserad av.
Google
 
       Besök även vår systerwebplats www.bergrum.se!

matsb@kalla-kriget.se © 2009-2015 • Allt innehåll upphovsrättsskyddat enligt lag.

kalla-kriget.se