Vietnamkriget

Här återfinns information om Vietnamkriget.

Vietnamkriget

Vietnamkriget var en tydlig konflikt mellan demokratier och kommunistdiktaturer.

Bakgrund

Bakgrunden till Vietnamkriget finns att söka i kolonialtiden och andra världskriget.

Vietnam var en del av det franska kolonialväldet inom Franska Indokina. Vietnam hade varit ockuperat av Japan under andra världskriget. När Japan kapitulerade, ockuperade brittiska och franska trupper södra Vietnam och kinesiska trupper ockuperade norra Vietnam.

I en överenskommelse återlämnade Kina (då ännu inte kommunistiskt) norra Vietnam till Frankrike.

Redan innan andra världskriget hade en kommunistisk rebellrörelse, Viet Minh, under ledning av Ho Chi Min, kämpat mot kolonialstyret. Viet Minh återtog nu kampen mot de franska kolonialtrupperna.

När Mao Tse-tungs kommunisttrupper ockuperat södra Kina, fick Viet Minh en kommunistisk allierad på andra sidan gränsen. Maos kommunistkina understödde Viet Minh med vapen och skyddade baser på kinesisk mark.

Ett delat Vietnam

Frankrike fick allt svårare i Vietnam och ville dra sig ur konflikten. Vid en fredskonferens i Genève år 1954 delades Vietnam i två delar, Nordvietnam under Viet Minhs kommunistiska styre och Sydvietnam under ett icke-kommunistiskt vietnamesiskt  styre.

Liksom i Korea (se även sidan om Koreakriget) var tanken att uppdelningen skulle vara temporär, och att allmänna val skulle hållas år 1956 i hela Vietnam.

Amerikansk inblandning

USA:s president Eisenhower hade lanserat vad som kom att kallas dominoteorin. Enligt denna riskerade länderna i Sydostasien att bli offer för kommunismen en efter en till dess hela Asien var kommunistiskt. USA stödde därför Sydvietnams icke-kommunistiska regim.

Nordvietnam startade nu en serie mord och kidnappningar i Sydvietnam i syfte att underminera den icke-kommunistiska regimen och bana väg för ett kommunistiskt maktövertagande. Terrordåden ägde främst rum på landsbygden, och riktade sig mot alla typer av utbildade, inklusive lärare och läkare.

År 1959 började kommunistsidan en mer systematisk väpnad kamp mot Sydvietnams regim.

Kennedys krig

År 1960 vann Kennedy presidentvalet i USA. Kennedy lovade att försvara friheten i världen till varje pris. Under Kennedy blev USA:s inblandning i Vietnam allt större. År 1963 stödde USA en militärkupp i Sydvietnam, vilken ledde till inrikespolitiskt kaos. USA ökade sin militära närvaro för att stabilisera situationen.

Johnsons krig

När Lyndon Johnson tog över presidentposten efter mordet på Kennedy ökades USA:s inblandning i Vietnamkrigen än mera. År 1965 startade en intensiv bombkampanj mot Nordvietnam för att förmå Nordvietnam att dra tillbaka sitt stöd till gerillarörelsen i Sydvietnam. I slutet av 1965 fanns över 200.000 amerikanska soldater på plats i Vietnam. År 1969 hade siffran växt till över 500.000 soldater.

Tet-offensiven

Tet-offensiven är ett belysande exempel på hur ett militärt misslyckande kan bli en propagandistisk framgång.

I januari 1968 anföll nordsidans trupper ett stort antal sydvietnamesiska städer i en samordnad offensiv. Anfallen slogs snabbt tillbaka, och sydsidan tillfogade nordsidan betydande förluster. Militärt sett var Tet-offensiven ett fiasko för nordsidan.

Dock kom Tet-offensiven vid ett tillfälle när USA annonserat att kriget var på väg att vinnas. Tet-offensiven kom som en chock för amerikanerna. Den amerikanska opinionen svängde snabbt mot kriget, och president Johnson blev massivt impopulär.

USA förlorar på hemmaplan

Under Johnsons tid som president hade den amerikanska opinionen mot Vietnamkriget vuxit. Tet-offensiven kom att bli spiken i kistan för Johnsons vietnampolitik. Inför presidentvalet 1968 var därför ett av den republikanske kandidaten Richard Nixons vallöften att göra slut på USA:s inblandning i Vietnamkriget.

Nixons modell var att låta sydvietnameserna själva överta krigföringen. De sydvietnamesiska trupperna var dock inte uppgiften vuxna, utan amerikanska trupper fick gång efter annan rycka ut för att rädda vad som räddas kunde efter misslyckade sydvietnamesiska operationer. Under Nixons första period som president minskade de amerikanska marktrupperna i Vietnam betydligt, medan bombkriget intensifierades.

Fredsförhandlingar, eldupphör och nya krigshandlingar

Redan 1968 hade fredsförhandlingar inletts. I januari 1973 träffades en överenskommelse om amerikanskt tillbakadragande och eldupphör.

Amerikanerna drog sig tillbaka från Vietnam, och under nära två år var situationen någorlunda under kontroll. I december 1974 startade dock kommunistsidan en stor offensiv mot Sydvietnam. Trots tidigare amerikanska löften om stöd till sydsidan ingrep inte USA. I april 1975 föll Saigon och kriget var över.

//MatsB   v 1.0 2008-03-18