Fästningar




Under denna rubrik avhandlas fästningar för lantförsvaret i Sverige under kalla kriget.

Fästningar för lantförsvaret har under långa tidsrymder uppförts vid strategiska platser. Fram till omkring 1918 fungerade fästningar ungefär som sockerbitar för fientliga styrkor. Att inta fästningar var ett viktigt led i arbetet att slå fienden. 1918 prövade tyska armén den i grunden betydligt sundare taktiken att istället gå runt fientliga styrkepositioner för att slå mot fiendens mjukare bakre linjer.

Denna taktik gjorde att många fästningar blev omoderna eftersom de enkelt kunde gås runt och svältas ut. Moderna fästningar anläggs därför på sådana platser att de inte på ett enkelt sätt kan kringgås, utan de måste oskadliggöras eller intas. Därför tvingas fienden att binda resurser till bekämpandet av fästningen.

I Sverige har lantförsvaret anlagt borgar och fästningar runt om i landet. Under 1800-talet var tanken att dra sig tillbaka till landets centrum och försvara detta hårdnackat. Därför anlades Karlsborgs fästning mellan Vänern och Vättern. Fler fästningar planerades men kom aldrig till utförande.

Under 1900-talet, och framför allt efter första världskriget, kom försvaret av landets yta att bli allt viktigare. Fienden (Sovjetunionen) antogs i första hand vilja ockupera landets yta. Centralförsvarstanken var därför tämligen förlegad, och försvaret skulle istället ske nära landets gränser för att förhindra fientligt framträngande. Runt Sveriges gränser anlades därför befästningsanläggningar. I väster förbjöd avtalet med Norge efter unionsupplösningen byggandet av gränsbefästningar. I söder anlades kustbefästningar för att slå tillbaka fientliga landstigningsförsök.

Bodens fästning

I norr var problemet en lång landgräns mot Finland, över vilken Sovjetunionen kunde anfalla. Istället för att bygga en enda gränsförsvarslinje direkt vid gränsen anlades flera försvarslinjer längre in i landet. Kalixlinjen skulle fördröja om än inte förhindra fientlig framryckning västerut. Längre västerut låg området kring Lule älv strategiskt för fortsatt fientligt framryckande. Bodens fästning blev det gängse samlingsnamnet på ett stort antal befästningar som tillsammans utgjorde ett fästningsområde som skulle förhindra fortsatt fientligt framryckande.

Bodens fästning bestod av ett stort antal berganläggningar av varierande storlek. Till sin storlek och bestyckning saknar Bodens fästning sin like i Sverige. Under större delen av 1900-talet skedde utbyggnad och modernisering av de olika delarna av Bodens fästning.

Ett av forten i Bodens fästning, Rödbergsfortet, har museiverksamhet. På webplatsen www.forsvarsmuseum.se finns mer information om Bodens fästning.

Tingstäde fästning

Den enda fästningsbyggnation för lantförsvaret som vid sidan om Bodens fästning kvarstod som fästning då kalla kriget inleddes, var Tingstäde fästning på Gotland. I enlighet med centralförsvarstanken hade en central fästning byggts på Gotland.

Tingstäde fästning användes under första delen av kalla kriget som förråd.

//MatsB   v 1.2 2009-07-09


   Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är intresserad av.
Google
 
       Besök även vår systerwebplats www.bergrum.se!

matsb@kalla-kriget.se © 2009-2015 • Allt innehåll upphovsrättsskyddat enligt lag.

kalla-kriget.se